Hem  E-post  Skicka Fax  Om oss  Moskéguiden  Islam. kal.  Greg. kal.   Hijri


  Guds existens
  Guds egenskap

  Koranen
  Vetenskapen
  Skapelsen
  Fosterutveckling
  Övrigt

  Vad är Islam ?
  Trosartiklarna
  Islam. Högtider
  Ramadan
  Eid
  Monoteism
  Konvertering
  Islam. kalender
  Missuppfattning
  Missförstånd
  Övrigt

  Profetens liv
  Sista profeten
  Profetens hadith
  Följeslagare
  Övrigt

  Trosbekännelse
  Bönen
  Allmosan
  Fastan
  Vallfärden

  Matregler
  Tillsatser
  Alkohol
  Griskött
  Orientalisk mat
  Övrigt

  Arabiska
  Svenska
  Engelska

Jan Feb Mar
Apr Maj Jun
Jul Aug Sep
Okt Nov Dec


  Audio
  Ladda hem
  Bazar
  Ordlista
  FAQ


IslamGuidens
nya SMS-tjänst

Radio Alquran Alkareem

الفقه الميسر

Online Kalender

Google





حصن المسلم

قاموس عربي عربي

مصحف التجويد













مصحف التجويد الملون






OBS! Denna site är anpassad främst för Internet Explorer.

Islamiska högtider och helgdagar

Fredagsbönen
Fredag - Yawm al-Jum'a (samlingsdagen) på arabiska - är dagen för den obligatoriska samlingsbönen och har följdaktligen en speciell religiös och social betydelse för muslimen. Trots att det är bättre att be alla de dagliga obligatoriska bönerna kollektivt, är det inte nödvändigt. Å andra sidan är det obligatoriskt för varje vuxen manlig muslim att iaktta fredagens samlingsbön. För kvinnor är det valfritt.

När man gör sig i ordning för Jum'abönen, bör man ta sig en dusch eller ett bad på morgonen, sätta på sig rena kläder och avstå från att äta mat som ger dålig andedräkt, såsom lök eller vitlök. Fredagsbönen utföres alltid i moskéer, när detta är möjligt. I länder, där det finns mycket få moskéer, är emellertid alla platser folk kan samlas på lämpliga för ändamålet. Det är en plikt för muslimer som bor i ett samhälle att ordna något permanent arrangemang för Jum'abönen. Fredagsbönen skall utföras snarast efter att solen passerat sin högsta punkt. Fredagsbönen motsvarar då middagsbönen på vardagarna.

Jum'a-bönen leds, som alla andra samlingsböner, av en imam (ledare), som väljs ur gruppen. Bönen föregås av en predikan (khutba) av imamen, som leder bönen. Predikan är en del av dyrkandet och under den ska ingen prata eller göra någonting, förutom att koncentrera sig helt på talaren. Predikan består av två delar med en kort paus emellan. Aktuella frågor, muslimers problem (lokala eller universella), kommentarer eller förklaringar av delar ur Koranen eller religiösa bruk, är passande ämnen för en predikan.

Fredagspredikningarna har varit och ska fortsätta att vara ett medel att undervisa muslimerna i deras skyldigheter och förpliktelser, att hålla dem å jour med aktuella frågor och att stärka de religiösa banden mellan de troende. En predikan ska börja och sluta med lovprisning av Gud, välsignelser över Profeten Muhammad (saw) , och en bön för alla muslimer.

Efter predikan utför man en bön som består av två rakaat (två rörelsesektioner). Bönen läses högt, i motsats till andra böner under dagtid.

Eftersom fredagen för muslimerna är dagen för kollektiv dyrkan, kan den påminna om sabbaten eller söndagen i judendomen och kristendomen. Likheten är dock snarare skenbar än verklig. Grunden för iakttagandet av sabbaten i dessa religioner, har uppkommit ur föreställningen att Gud, Skapare, "vilade" på den sjunde dagen, efter sex dagars "arbete" med att fullborda himlarna och jorden. Därför ska också människan vila, av aktning och vördnad för Skaparens "Vila" (se Exodus 20:8-1 1). Denna föreställning strider fundamentalt mot Islams läror. Gud den Allsmäktige blir inte trött och fordrar ingen vila från sitt "arbete". Det finns ingen sabbat i den meningen i Islam. Muslimerna kan sköta sina vanliga affärer före och efter fredagsbönen. Gud säger i Koranen:

"TROENDE! När böneutroparen kallar till fredagsbönen, lämna då handel och köpenskap och skynda er dit där Guds namn åkallas; detta är för er det bästa - om ni kunde veta [det]!. Och när bönen är slut skall var och en gå tillbaka till sitt för att söka det som Gud i Sin godhet [beviljar hononm]. Och bevara alltid Gud i minnet, för att det skall gå er väl i händer.

(Koranen 62:9-10)

Eid al-Fitr och Eid al-Adha
Eid betyder "en återkommande lycka eller festglädje". Fastebrottshelgen, Eid al-Fitr, firas den 1:a Shawwal, efter fastemånaden Ramadan och Offerhelgen, Eid al-Adha firas den 10 Dhu-I-Hijjah efter pilgrimsfärden till Mecka, Haj. När profeten Muhammad() kom till Medina, fann han att folket i staden firade många högtider. Han avskaffade dessa hedniska sedvänjor och sade till muslimerna att Gud endast hade föreskrvit två högtider för dem - ovannämnda två Eid.

Dessa två högtider är dagar av tacksägelse och glädje för varje muslim, såväl som för det muslimska samhället i stort. På Eid-al Fitr firar man att fastemånaden Ramadan är slut och på Eld al-Adha avslutandet av Haj samt Profeten Ibrahims beprövning när han ombads att offra sin son Ismail, varav ordet Offerhelgen kommer.

Både fastan och pilgrimsfärden är handlingar av dyrkan som företas endast för Guds skull.

Trots att högtiderna ger anledning till fröjd och glädje, ger de sannerligen inte anledning till lättsinne, frosseri eller överdriven nöjeslystnad. Den äkta glädje vi känner vid högtidema är den andkiga glädjen över att ha fullbordat det Gud befallt oss, nämligen att vara disciplinerade och fromma samt at ägna oss åt gemensam dyrkan. De två högtidsdagarna börjar med bön. Sedan ägnar man resten av dagen åt att ge allmosor, besöka vänner och släktingar och utbyta hälsningar och gåvor. Högtidernas anda är fridens och förlåtelsens. Vid dessa tillfällen skall man glömma bort allt agg han hyser mot sina medmänniskor om man inte redan har gjort det. Vid helgerna börjar man på nytt i sina relationer med andra i en broderlig anda.

Tiden för högtidsbönen är mellan soluppgång och middag och den utförs liksom fredagsbönen alltid kollektivt. Om kvinnor föredrar att be i hemmet, kan de dock göra det.

Innan man kommer till bönen skall man ta sig ett bad och ta på sig rena kläder. Högtidsbönen består av två rakat med sex till sexton extra takber (uppläsning av Allahu akbar - Gud är Större), som följs av en predikan (khutba) i två delar, liknande fredagspredikan. I predikan på Eid al-Fitr ska församlingens andlige ledare, imam, dra församlingens uppmärksamhet till skyldigheten att betala Zakat al Fitr, den obligatoriska skatten (År 1998 40 kr per person). I predikan på Eid al-Adha ska han understryka plikten att offra. Offret av ett lamm eller ett får (för ett hushåll) eller en ko (för sju hushåll) ska göras på högtidsdagen eller på de två efterföljande dagarna, dvs den 10:de, 11;e eller 12:de Dhu-aI-Hijjah. En tredjedel av köttet tas omhand av hushållet medan återstoden distribueras olagat bland de fattiga och sänds som gåva till släkt och vänners.

I Sverige är det olagligt att slakta hemma eller slakta som religiös rit, så festen kan inte utföras på traditionellt sätt. Man kan vallfärda och utföra vallfärdsrituallerna när som helst under året, men då är det fråga om Umra ("lilla vallfärden"), och inte den regelrätta Hajj.


<% Dim referer referer = Request.ServerVariables("HTTP_REFERER") %>
Tipsa din vän om denna artikel:

Din väns email:
Ditt email:

Ditt namn:






©IslamGuiden:   info@islamguiden.com
www.islamguiden.com


Länktips:

Svenska:
islamguiden.com
al-ibadah.com
bilal.se
islam.se
hikma.se
moslim.se
islamiska.org
barnskolan.com
islam-svarar.se
sindbad.se
quranaudio.se


English:
lordswords.com
readingislam.com
islamreligion.com
islam-guide.com
islaam.com
islamweb.net
discoverislam.com
evolution.com
harunyahya.com
beconvinced.com
sultan.org
islamway.com
islamonline.net
islamweb.net
thisistruth.org
islamicweb.com
awareness.org


Soumi:
islamopas.com


كوردى :
dangiislam.org


فارسى :
ahlesonnat.net


العربية :
al-islam.com
islam-qa.com
islamway.com
sultan.org
islamweb.net
islamonline.net


Andra språk:

al-islam.com
islam-qa.com