Minaretförbudet typiskt för det nya Europa

Islamofobin är på frammarsch i hela Europa. Ett bevis på detta är den lama reaktion som politiker och så kallade "människorättsorganisationer" visat på minaretförbudet. Ett nytt Europa är på väg att ta form som har flera principiella likheter med politiken i Mellanöstern.

Islamofobin är på frammarsch i hela Europa. Den 29:e november gick schweizarna till valurnorna. De skulle rösta om bland annat två kontroversiella förslag. Det första förslaget, som gällde huruvida minareter bör förbjudas, lades fram av det schweiziska folkpartiet och andra, vilka i sin propaganda affischer framställt minareterna som missiler. Resultatet av omröstningen visade att mer än 57 procent av schweizarna vill förbjuda att fler minareter, än de fyra redan existerade, byggs på schweizisk mark. Den schweiziska regimen har lovat att genomföra folkviljan, och dessutom skriva in minaretförbudet i landets författning, komiskt nog efter paragrafen som talar om samhällsfred mellan olika religiösa grupper i samhället. Det andra förslaget som schweizarna röstade om var huruvida vapenexporten, som främst går till den USA-ledda koalitionen i Afghanistan och Irak, bör förbjudas eller ej.

Omröstningsresultatet visade att endast 31.8 % av schweizarna vill förbjuda vapenexporten som enligt Tom Cassee, talesman från Group for a Switzerland without an Army, används vid mord och terror av många oskyldiga afghaner och irakier. Det kan tyckas vara märkligt att det "neutrala" Schweiz förbjuder minareter vilka man anser symbolisera missiler, samtidigt som de röstar för exporteringen av dess dödliga motsvarighet, som används i det icke FN-sanktionerade kriget mot Irak.

Sverigedemokraterna har anledning att jubla. Jimmie Åkesson har i ett uttalande välkomnat schweizarnas omröstningsresultat. En anonym sverigedemokrat har i sin artikel " Schweiz visar vägen", som publicerades på Newsmill (2009-11-30), "argumenterat" för att kritiken mot Schweiz populistiska omröstningssystem är obefogat. Folkviljan ska dominera, och han tycker att kritikerna är odemokratiska. Men för att visa på hyckleriet hos dessa "demokratins kämpar" kan vi göra ett litet tankeexperiment. Låt oss föreställa oss att muslimerna i Sverige blir en majoritet inom en snar framtid, någon som sverigedemokraterna vill få oss att tro, och röstar för införandet av sharialagar. Skulle sverigedemokraterna välkomna folkviljan? Knappast! Varför? Eftersom folket har valt fel, skulle svaret bli. Sverigedemokraterna (och hela etablissemanget för den delen) är för folkviljan, så länge de väljer rätt.

Andra har istället valt att peka ett anklagande finger mot muslimer. Det finns nämligen ett muslimskt land, Saudiarabien, där det är förbjudet att uppföra kyrkor. Dessa människor vill alltså jämföra det västerländska sekulära Schweiz med en diktatur i mellanöstern. Men för att vara ärlig så är de inte helt ute och cyklar. Principiellt finns det många oväntade likheter mellan det sekulära västerlandet och Saudiarabien. I Saudiarabien måste kvinnor beslöja sig i det offentliga, i Frankrike tvingas de ta av sig den. I Saudiarabien förbjuder man kyrktorn, och Schweizarna förbjuder minareter. I Saudiarabien får inte folket rösta om huruvida kungadömet bör läggas ner, och i Schweiz är det otänkbart att rösta om demokrati. Det finns dock många likheter också, som vi inte bör glömma. Som exempel på detta kan vi nämna att man i både Saudiarabien och i Västeuropa diskriminerar och förföljer islamister.

Islamofobin är som sagt på frammarsch i hela Europa. Ett bevis på detta är den lama reaktion som politiker och så kallade "människorättsorganisationer" visat på minaretförbudet. Om ett europeiskt land istället skulle ha förbjudit davidsstjärnor på synagogor skulle reaktionerna med största sannolikhet varit betydligt starkare. Men nu handlar det som sagt om muslimer. Muslimer känner sig allt mer ovälkomna i det nya Europa. Många muslimska européer har börjat genomskåda alla tomma paroller som Europa varit känt för i den muslimska världen, nämligen: "religionsfrihet", "yttrandefrihet", och "demokrati".

Låt oss titta på ovan nämnda paroller i ljuset av deras tillämpning i västvärlden (med fokus på Sverige) jämfört med i Mellanöstern (i synnerhet Iran). Religionsfriheten börjar med rätten till en personlig tro och slutar där en troende vill påverka samhället i denna riktning. I Sverige hör religionen med andra ord till privatlivet medan detsamma gäller sekularismen i Iran, där den är en privatsak. I Iran får man ha sekulära åsikter så länge man inte försöker påverka andra i denna riktning. I Iran behandlas de politiskt sekulära aktivisterna som en samhällsfara eftersom det är en religiös republik. I Sverige är det de politiskt religiösa aktivisterna som är en samhällsfara eftersom Sverige har ett sekulärt statsskick.

Yttrandefriheten lagfäster således rätten att få uttrycka rätt åsikt. Den av etablissemanget accepterade, den som är inom ramarna för vad man får uttrycka. Demokrati innebär rätten att få rösta på "rätt" partier. I Västvärlden tolereras islamofobiska partier medan antisemitiska partier förbjuds, det omvända gäller i Iran. I Iran utfryses antireligiösa politiker från den politiska arenan och i Sverige de antisekulära. Detta beror som sagt på att Iran har ett religiöst statsskick och Sverige en sekulär.

Det finns i verkligheten inte längre några större principiella skillnader mellan politiken i västerlandet och den i mellanöstern. Det nya repressiva Europa är på väg att ta form.

©IslamGuiden:   info@islamguiden.com
www.islamguiden.com